Miss Palomas är en kvinna i sina bästa år, som unnar sig själv att vistas på Gran Canaria några månader vår och höst. Här har hon hittat sitt paradis. Övrig tid på året bor hon i Stockholm och har, som hon själv kallar det, uppnått “passionsåldern”.
På Gran Canaria går hon ut och äter nästan varje kväll, utom när något av hennes favoritprogram visas på svensk TV.
Miss Palomas har lätt för att få vänner, men trivs även med att vara ute på egen hand.
Hon är äventyrlig och älskar att betrakta människorna i sin omgivning. När man frågar henne hur gammal hon är, svarar hon, femtioplus. Osäkert dock hur mycket plus. Vem vet. Kanske sitter Miss Palomas bredvid dig när du går ut och äter ikväll.
Kära dagbok! Ännu en skön dag som jag inledde med en lång, skön frukost stund på min balkong. Solen sken, vilket den nästan alltid gör här på Gran Canaria. Som tur är har jag en markis. Ja, inte en sån där äkta adelsman, vilket i och för sig hade varit trevligt. Nej, en solmarkis som sitter fästad i balkongtaket och gör att innehållet i smörasken undviker att förvandlas från fast form till skirat smör. Det blir betydligt mycket enklare att bre det på frallan då.
Jag minns förresten den allra första gången jag reste till Kanarieöarna. Tror det var i mitten av sjuttiotalet. Då hängde det en påse med rykande färska småfrallor, varje morgon på ytterdörrens handtag, vilket kändes lyxigt.
Fast där jag bor idag, är det bara några meter till hotellreceptionen. Där kan jag köpa frallor, vatten och en massa annat smått och gott. Det går absolut ingen nöd på mig.
Medan jag intog min frukost, bläddrade jag i det senaste numret av Dag & Natt. Där finns mycket intressant att läsa. Bland annat en intervju med en författare ˜. Till min glädje fick jag även syn på annonsen för en frisersalong i San Agustin centrum. Snabbt noterade jag telefonnumret. Ska ringa dit och boka tid. Kanske ska jag även besöka en nagelteknolog och få lite glitter på naglarna.
Det gäller att göra sig fin ifall jag hamnar på någon av alla dessa karnevaler eller parader som genomförs på Gran Canaria. Här händer det något roligt nästan hela tiden. De karnevaler jag hittills upplevt är Prideparaden, Murgas- och comparsa tävlingarna, som är omåttligt populära, där människor från alla världens hörn deltar, tillsammans i sång och glädje. Sen har vi förstås Dia de los Reyes Magos (De tre vise männens dag), Fiesta del Almendro en Flor (Mandelblomsfestivalen), samt en annan festival som jag inte minns vad den heter, men går ut på att man sörjer en död fisk (sardin) och avslutas med att den bärs ner till havet. Anledningarna till paraderna är många och avslutas ofta med ett pampigt fyrverkeri.
Den kanske allra vanligaste paraden är ändå handduksparaden. Den genomförs alla soliga dagar. Fem minuter före klockan nio på morgonen radar glada turister upp sig på ett led. Vardag som helgdag. Någon i familjen bär på badhanddukar, en för varje familjemedlem och ställer sig lydigt i kön som ringlar sig framför en port som leder fram till poolområdet. Som på en given signal, exakt klockan 09.00, öppnas porten och hotellgästerna väller in på området för att lägga beslag på de allra bästa solstolarna. De tar sig strategiskt fram mellan poolerna, för att hitta det läge som ger flest soltimmar.
Ibland händer det att någon låter en solstol stå tom mitt emellan de egna, för att på så sätt utöka sitt revir med ytterligare några meter. Handdukarna sätts vanligtvis fast med färgglada plastnypor i orange, rött, blått eller grönt på stolsryggen på solstolarna. De där nyporna, i regnbågens alla färger, har blivit allt populärare och säljs i de allra flesta större livsmedelsbutikerna.
Har du tur, hittar du även ett ledigt fyrkantigt plastbord, att ställa pooldrinkarna på, samt ett solparasoll. På det sättet, utökas ditt revir med ytterligare någon decimeter. Den som försovit sig och missat poolparaden, får räkna med att favoritplatsen redan ockuperats av någon annan. Fast några av ”långliggarna” brukar hålla platser för sina närmaste vänner om de inte vaknat ännu.
När paraden avslutats, går de flesta tillbaka till sina hotellrum eller lägenheter, för att i lugn och ro äta frukost. Därefter kanske de tar en tur till stranden eller gör någon trevlig utflykt. Först några timmar senare, återvänder de till poolområdet för att inta sitt revir. Fast då är det kanske tid för lunch. Man behöver inte göra sig någon brådska när man är på semester. Handdukarna ligger tryggt kvar och solar för sig själva ytterligare en timme, för att därefter avnjutas av den mätta och nöjda turisten.
Kära dagbok! Du vet säkert att även jag deltog i poolparaden förr om åren, det
måste jag villigt erkänna. Men på senare år har jag bytt taktik. Jag går fram till någon av de lediga stolarna, mitt inne i någons revir och frågar om den är ledig, vilket den oftast är. Tänk så många fina nya bekantskaper jag fått på detta sätt och alla de givande, trevliga samtal vi haft och säkert kommer att ha framöver.
Här finns många återkommande par som hälsar glatt på både mig och poolbarens personal när vi ses igen. Stämningen är god, även om jag kanske tillåter mig att raljera lite med våra vanor. Jag fnissar för mig själv, medan jag häller upp en påtår och sträcker mig efter telefonen för att ringa till frisersalongen. Gran Canaria finns i mitt hjärta, liksom människorna, restaurangerna, miljön och den goa värmen.
Läs även kåserier av Miss Palomas; April-24
