El Pajar är en liten ort alldeles öster om Arguineguin. Det tydligaste kännetecknet är cementfabrikens siluetter, vars verksamhet utgör de flesta invånarnas levebröd. Fabriken, Cementos Especiales de las Islas (Ceisa S.A.), anlades i slutet av 1950-talet i samband med att byggindustrin växte upp, vilket i sin tur hade ett klart samband med den begynnande turistindustrin och hotellbyggen. Orten Pajar, som den ser ut i dag, har egentligen tillkommit i början på 1900-talet. 

Men långt innan dess beboddes området av canarios (=urbefolkningen). Det finns många begravda lämningar av bosättningar, runt fyrahundra stycken. Under cementfabriken ligger begravningsplatsen. Det uppskattas ha bott flera hundra invånare i den antika byn. Dess ursprungliga namn har varit Arganeguín eller Areaganigui.

Den första mässan i kapellet la ermita de Santa Águeda. År 1351 anländer från Mallorca franciskanermunkar, vilka anlägger den nu äldsta kyrkan på Gran Canaria. Deras mission är ett evangeliseringsuppdrag sanktionerat av påven Clemens VI. Kyrkrummet är en grotta, som huggits ut i berget. Här hålls den första mässan.

Kyrkan, egentligen kapellet (=ermita, eftersom grottkyrkan inte på plats blivit välsignad av någon biskop), har sitt namn efter Siciliens skyddshelgon Agatha. Hon föddes under kejsar Decius tid på Sicilien år 225 och dog 251 i Catania. Hon har en hemsk historia bakom sig. Ståthållaren på Sicilien, Quinianus,uppvaktade Agata, som avvisade honom. Då lät han i vredesmod fängsla och tortera henne och med glödande tång avlägsna hennes bröst. 

Hon är ammornas och vävarnas skyddshelgon, liksom även skyddshelgon för Malta och Malteserorden. Hon firas den 5 februari.

Etthundrafyrtioett år senare kommer la ermita Santa Águeda att användas flitigt. År 1492 den 6 september hissas ankaret och Christofer Columbus lämnar med sina tre fartyg kanarisk hamn och seglar mot Indien. Efter trettiosex dagar landar de på en strand i Bahamas. Det blir visserligen inte Indien, men expeditionen var ändå lyckad. Det här blir startskottet för många färder över Atlanten mot Amerika. I de allra flesta fall skulle la ermita Santa Águeda i el Pajar komma att bli startpunkten för resorna mot Amerika.

Ty, resan över Atlanten var ett riskfyllt projekt. Ingen i besättningen visste vem som skulle komma tillbaka levande. Därför ankrade fartygen upp i bukten utanför kapellet och man rodde in till stranden och tog sig till kapellet för en sista mässa innan seglatsen.

Vattnets betydelse för sjöfarten. Under färden över till Amerika måste fartygen ha dricksvatten. Det ordnades med att man tog med sig tillräckligt med vin och öl. De två dryckerna, till motsats från en kagge med vatten, höll sig färskt, ofördärvat (en tolkningsfråga) och drickbart, emedan enbart vatten blev förgiftat av mikrober i tunnan. Vinhandlarna sålde vinet i kaggar om nära 30 liter och gjorde bra affärer på det.

Vattnets betydelse för sjöfarten. Under färden över till Amerika måste fartygen ha dricksvatten. Det ordnades med att man tog med sig tillräckligt med vin och öl. De två dryckerna, till motsats från en kagge med vatten, höll sig färskt, ofördärvat (en tolkningsfråga) och drickbart, emedan enbart vatten blev förgiftat av mikrober i tunnan. Vinhandlarna sålde vinet i kaggar om nära 30 liter och gjorde bra affärer på det.

Vinets betydelse för kyrkan. Vartefter anlades missionsstationer på de ställen, där expeditionerna landsteg. Det byggdes till en början små enkla kapell, även kloster. Det innebar, att kyrkan behövde ta med sig nattvardsvin från Kanarieöarna. Det kostade och man såg, att det vore bättre att odla vinet på plats. Men vinhandlarna ville inte förlora sina intäkter på sålt nattvardsvin och förvägrade kyrkan att få anlägga vinodlingar. Efter förhandlingar vek sig handlarna och kyrkan fick med sig sticklingar av druvan Listán Prieto. 

Första plantering med Listán Prieto anlades 1493 i det område som i dag är Dominicanska Republiken. Just i det här ekvatorialområdet gör sig inte den här druvan. Men det fungerade som nattvardsvin. Allteftersom de spanska kolonisatörerna avancerar så följer kyrkan med. Det anläggs kloster i Mexico och i Kalifornien, områden som styrs under spanska kronan, och druvan Listán Prieto följer med. I Mexico hittar vi i dag den äldsta i drift varande klostervingården, Casa Madero. Det var år 1595, som Lorenzo García anlade vingården i Santa Mará de las Parras, Coahuila. Casa Madero är i dag en mycket stor och betydande vinproducent. 

I Sydamerika odlas fortfarande Listán Prieto. Intresset har ökat för druvan och mycket gamla vingårdar med månghundraåriga ”rankor” har restaurerats. På sina ställen så skördas druvorna genom att använda stege för att nå klasarna i de gamla vinstockarna, vilka mer liknar träd med ordentligt mäktiga och höga stammar.

Kärt barn har många namn. Så även Listán Prieto. Det stannar inte vid fyrtio namn. I Chile går druvan oftast under namnet País, men även Viña Negra. Det vanligaste namnet i Argentina är Criolla Chica, Rosa del Perú i Perú, Uva Misión eller Missions Grape i Californien. Druvan spreds till hela den sydamerikanska kontinenten och var den dominerande druvan i tre hundra år. Sedan kom de franska druvorna och Listán Prieto glömdes. De franska druvorna ansågs ge mycket bättre viner och de lokala vinerna gjorda på Listán Prieto betraktades som bara drickbara.

Terroirviner och gamla stockar. Det har vuxit fram ett starkt intresse för gamla glömda druvor i hela världen. På Tenerife finns ett litet bestånd av Listán Prieto med mycket gamla stockar. Under projektnamnet Envínate arbetar ett innovativt kollektiv av sex unga önologer

(experter på vintillverkning), utbildade på universitet i Alicante på spanska fastlandet, med att framställa fantastiska och unika viner. De har letat upp några övergivna vinfält på Tenerife och framställer terroirviner. Det läggs stor vikt vid att det färdiga vinet reflekterar växtplatsen och den unika druvan. ”Trollkarlen” (läs vinmakaren) är Roberto Santana, som under några år även arbetat på prestigevingården Suertes del Merqués hos Jonatan García.

Vingården med Listán Prieto ligger på mycket hög höjd i kommunen Vilaflor. Där har man restaurerat ett litet fält och framställ ett vin gjort på 100% (monovarietal) Listán Prieto. Det blev inte många flaskor och de såldes slut fort.

Det första kanariska vinet med 100 av 100 Parkerpoäng är producerat av Envínate.

La Ermita Santa Águeda och kyrkans vin

Några vintips slutligen: Det går att för den nyfikne hitta viner gjorda på 100% Listán Prieto. 

1: Från La Palma: Mission´s grape, Listán Prieto. Elaborado y embotellado por Llanovid S. Coop Ltda

2: Från Altos de Trevejos: Listán Prieto, Vilaflor Tenerife

3: Vinoteket i Las Palmas, Vinófilos, Calle Viera y Clavijo 23. Kort gångavstånd från San Telmo busstation.