Miss Palomas är en kvinna i sina bästa år, som unnar sig själv att vistas på Gran Canaria några månader vår och höst. Här har hon hittat sitt paradis. Övrig tid på året bor hon i Stockholm och har, som hon själv kallar det, uppnått “passionsåldern”. På Gran Canaria går hon ut och äter nästan varje kväll, utom när något av hennes favoritprogram visas på
Miss Palomas har lätt för att få vänner, men trivs även med att vara ute på egen hand. Hon är äventyrlig och älskar att betrakta människorna i sin omgivning. När man frågar henne hur gammal hon är, svarar hon, femtioplus. Osäkert dock hur mycket plus. Vem vet. Kanske sitter Miss Palomas bredvid dig när du går ut och äter ikväll.
En dag i slutet av mars, förberedde sig Miss Palomas för en trevlig fredagsmiddag med en nyfunnen väninna som hon träffat i det kvinnliga nätverket, Ladys Night. De upptäckte ganska snabbt att det hade mycket att prata om och bestämde sig, många skratt senare, för att gå ut och äta tillsammans.
Kvällen inledde de med en drink som avnjöts på takterrassen hos ett av de större hotellen i området och från vilken du kan beskåda större delen av San Agustin. Utsikten var magnifik och havet glittrade förföriskt.
-Ska du inte passa på att njuta ett tag av din frihet? undrade Miss Palomas.
-Nej! Jag vill inget hellre än att möta en riktig man att pyssla om och bli ompysslad av,
sa väninnan.
-Då kan du väl dejta min bror. Han är födda samma år som du och är också frånskild, säger Miss Palomas på skoj.
Väninnan nappade direkt, vilket hon inte varit beredd på.
– Har du någon bild på honom?
Miss Palomas bläddrar i telefonen och hittade, efter en stunds sökande, ett foto som säkert var utgammalt.
-Så här ser han ut, Där är han nog runt 45 år. Bilden är tagen för cirka tjugo år sedan, sa Miss Palomas och höll upp telefonen så att väninnan kunde betrakta fotografiet.
-Få se, Wow vilken Hulk, utbrister väninnan förtjust.
Hon hade dock svårt för att se sin bror som en ”Hulk”. Var inte Hulken grön dessutom? tänkte hon. De smuttade på drinkarna och gick igenom önskvärda egenskaper hos en man.
– Huvudsaken är att han är hel, ren, snäll, snygg och rik, utan inbördes rangordning skojar Miss Palomas.
– För mig är det viktigast att han är rik på kärlek, säger väninnan med något drömmande i blicken.
De sitter tysta en stund och beundrar utsikten.
– Ska jag koppla ihop er på Messenger? frågade Miss Palomas.
-Nej då. Jag kan nog leta upp honom själv om jag skulle vilja, sa väninnan och fnittrade som en skolflicka.
Några kvällar senare sågs de på nytt, för att göra sällskap till Sala Scala, en middag med show. De beställde in Cava som fördrink medan de väntade på att släppas in till showen. Efter en kort stund klarade väninnan inte av att hålla sig längre.
-Gissa vem jag pratade med igår?
-Nej har ingen aning, någon av dina barn kanske, svarade Miss Palomas.
-Gissa en gång till.
-Nej kan inte. Berätta!
-Din bror.
-Va!
-Jag messade honom. Sen ringde jag upp och vi pratade en lång stund. Han var trevlig.
-Kul! Men honom får du aldrig med ner till Gran Canaria. Han älskar Grekland,
svarade Miss Palomas.
-Alltså, vi bara pratade i telefon, säger väninnan och skrattade.
De såg den spektakulära showen och avnjöt middagen. Därefter skildes de åt.
Några dagar senare hade Miss Palomas bjudit in ett antal bekanta, till terrassen hos Restaurang Tre Hjärtan, för att i efterhand fira sin födelsedag.
-Det här är min nya väninna. Hon ska bli ihop med min bror men han vet inte om det ännu, skojade Miss Palomas.
– Hm jag trodde du skulle presentera mig som konstnär, svarade hon men såg rätt glad ut ändå, trots allt.
-Ja visst ja. Hon är konstnär också och målar bland annat fantastiska norrsken,
sa Miss Palomas.
Gänget skålade och hurrade. Cava med tapasbrickor serveras. Det blev en trevlig eftermiddag. På vägen därifrån nämnde väninnan hur länge hon pratat i telefon med hennes bror.
-Undrar om vi kommer att träffas någon gång?
-Vem vet, svarade miss Palomas som vid det här laget var lite trött på att höra väninnan pladdra om brodern. Speciellt som han sagt till henne i telefon att han inte tänkte skaffa sig någon ny tjej på många år. Fast det kunde hon förstås inte säga. Hon ville verkligen inte göra henne ledsen. Faktum var att hon tyckte väninnan hade precis alla de egenskaper som hon önskade att en svägerska skulle ha. Glad, trevlig, smart, snygg, utåtriktad och trevlig att umgås med. Hon var säker på att brodern skulle ha gillat henne.
Tiden gick. Det blev dags för Miss Palomas att åkte hem till Sverige över sommaren. Väninnan reste några veckor senare. De höll sporadisk kontakt under försommaren och gjorde upp om att hon skulle besöka Miss Palomas på hennes landstället. Sagt och gjort. De hade en trevlig kväll med vin, mat och mycket prat. Till sist kunde inte Miss Palomas hålla sig längre och frågade om hon haft någon mer kontakt med hennes bror.
Väninnan såg hemlighetsfull ut. Sen sa hon:
-Gissa vem jag ska åka och träffa på vägen hem?
-Kan det möjligen vara min bror?
-Yes!
Ja, på den vägen är det. Ganska snart flyttade de ihop och den här vintern är de bägge på Gran Canaria tillsammans. När hon såg dem ihop, upplevde hon hur det riktigt strålade om dem och konstaterade att kärleken har ingen ålder.
-Jag tror minsann att mitt koppleriförsök gick vägen, tänkte Miss Palomas. Hon hade börjat smida planer för det nystartade företaget ”Tapas för två”. Varje torsdag arrangerades det en tapasrunda i San Agustin och hon tänkte kombinera den med att para ihop singlar. Vem vet vad nästa steg kan bli? Kanske bröllops fixare eller vigselförrättare, myste Miss Palomas och började packa inför nästa resa.
Miss Palomas påminner om den svenska författarinnan Lotta Holmgren från Stockholmsområdet. Hon tillbringar mycket tid på Gran Canaria där hon skriver sina böcker, som förvånansvärt nog kan ha eller inte ha en koppling till ön. Hon skriver också noveller för svenska tidningar.
Kontakt; [email protected]
