Det var på Luciadagen för drygt två månader sedan som Gran Canaria och de andra kanarieöarna tillsammans beslutade att lägga sitt mål för klimatomställningen fem år före Sverige och tio år före EU! Gran Canaria var dessutom den enda av öarna som hade full uppslutning från sina 21 kommuner för detta beslut. 

Av Birgitta Frejhagen
Mail: [email protected]

Uppslutningen var också total för ett mycket kaxigt följdbeslut. Varje ö förband sig för att varje år avsätta motsvarande 2% av öns BNP till samhällsåtgärder för klimatanpassning. Det vill säga för åtgärder som rustar medborgarna inför klimatomställningen och/eller minskar öns utsläpp av växthusgaser. 

Detta betyder tuffa budgetbeslut när elpriser och inflation redan pressar människor och kommuner.  

Varför kom detta beslut nu? Det finns nog flera skäl, men ett är att klimatomställningen börjar bli tydlig på öarna. 

Gran Canarias klimat är annorlunda mot vad man kan förvänta sig utifrån öns geografiska läge nära Afrika och Sahara. Här skulle kunna vara heta dagar och iskalla nätter. Men så har det ju inte varit. Kanarieöarna kallas tvärtom ofta för ”De lyckliga öarna.” 

Vårt fina och stabila klimat har vi Golfströmmen, passadvindarna, högtrycket över Azorerna och en lugn luftatmosfär att tacka för! Men dessa förutsättningarna påverkas nu av förändringar i klimatet.

På Gran Canaria ger klimatförändringarna sig till känna med att färre mm regn faller på norra delen av ön och vi haft fler och längre värmeböljor med högre temperaturer.

Fler extremväder med eftereffekter som bränder, som varit häftiga och långvariga och med vindstyrkor upp till 31 m/sek. Vi har dessutom haft mycket översvämningar och ökade mängder i vattenströmmar.

Mot denna bakgrund arrangerade Gran Canaria den 2 och 3 februari 2023 en konferens i Las Palmas med fokus på öars utsatthet i världens

klimatomställning. ECO-ISLAS för information, erfarenhetsutbyte och lärande om öars utsatthet, men också möjligheter i klimatomställningen. Öarna som deltog var förutom Gran Canaria och Gotland även La Palma, Lanzarote, Tenerife, Balearerna, Cypern, Kreta och ett par till små grekiska öar och Curacao utanför Venezuela.

För mig var det speciellt att delta i denna konferens, Ecoislas. Jag och familjen har en lång relation och hus på Gran Canaria och jag har skrivit två böcker om de första svenskarna på Gran Canaria. Samtidigt bor och arbetar jag aktivt med klimatfrågorna på Gotland. För mig var det intressant att få dessa impulser från forskare, företag och myndigheter från olika länder som intresserade sig just för klimatförändringar på öar.

Konferensen i Las Palmas besöktes av 700 deltagare och 74 föredragshållare. Som värd för konferensen inledde ordföranden för Ö-rådet på Gran Canaria, Antonio Morales Méndez med att konstatera att Gran Canaria är extra utsatt genom att förutsättningarna för dess klimat påverkas. Golfströmmen anses av vetenskapssamhället riskera att sakta in, passadvindarna att vrida mer till öster osv. 

Men Morales utgångspunkt var: ”Ja, vi är extra utsatta på vår ö, men just därför ska vi också nu ta vara på möjligheterna att påverka riskerna. Vi har en strategi och vi ska snabba upp vårt lärande, bland annat genom att lära av de öar som finns representerade här på konferensen, och som vi har haft en kontinuerlig kontakt och erfarenhetsutbyte med.”

Vilka är då riskerna och möjligheterna för Gran Canaria?

 Gran Canaria har låtit göra en gedigen lägesbeskrivning som beskriver riskerna på ön på grund av klimatförändringarna. Odlingsbar jordbruksmark, vingårdar och områden med kulturarv riskerar att drabbas av nya tropiska sjukdomar, erodering och översvämningar.

Turismen riskerar främst att drabbas av ökad osäkerhet vad gäller långvariga värmeböljor och andra extremväder. Det kan minska turisters lust att välja kanarieöarna. Turistsektorn är känslig för osäkerhet och även mindre förändringar i antalet turister som kommer till ön har en omedelbar effekt på öns ekonomi på grund av dess ensidiga beroende av turismen. 

De sociala riskerna gäller i första hand kortutbildade kvinnor och invandrare. Båda grupperna har en svag ställning på arbetsmarknaden. Och de har ofta en utsatt bostadssituation i områden tex längs raviner och dalgångar, där hus kan behöva underhållas, förstärkas eller flyttas för att stå emot extremväder. Uppvärmningen av bostäder på ön sker till 86% med el, som produceras av oljeprodukter. Priserna för denna uppvärmningen kommer att öka och socialt utsatta grupper har sällan investeringsmedel för en att byta en anläggning som använder förnyelsebar el, sol eller vindkraft. 

Per år ska Gran Canarias alltså avsätta 2% av sin BNP för att minska dessa risker. Pengarna behövs för investeringar i att stärka infrastrukturen. Motorvägen, GC1, behöver till exempel ganska omgående förstärkas för att stå emot extremväder. Forskning behövs om nya motståndskraftiga grödor. En klimatkampanj planeras för att nå befolkningen med kunskap om kommande klimatomställning, men också med syftet att förmedla en grund för tilltro till att man själv, den egna familjen och ön kommer klara omställningen. 

Gran Ganaria har redan byggt ut vindkraft och nu börjar parker med solpaneler synas på ön. Även i havet arbetar man på att utvinna förnyelsebar energi. Ön har också ett projekt som ska vara hjärtat i det förnybara energisystemet. För vad gör man i ett sådant system när vinden mojnar eller solen inte lyser? På södra delen av ön ligger två dammar. Chiradammen ligger överst och är minst. Den nedre heter Soria och var när den byggdes på 1950-talet den damm i Spanien som hade högst fallhöjd. Detta kommer väl till pass nu. För avsikten är att när vinden mojnar så släpper man på vattnet från Chira ner till Soria genom turbiner och en vattenkraftstation som genererar el ut över ön. 60% av öns maxbelastning ska kunna klaras i 18 timmar. 

Att dammarna redan finns underlättar naturligtvis för detta väsentliga projekt. Men marken och omgivningen är värdefull och det finns en aktiv motståndsgrupp mot att bygga i detta område. Den pekar bland annat på påverkan på vissa djur och växtarter som är värdefulla ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv. Och de är även oroade utifrån vissa arkeologiska fynd, vars värden gruppen inte anser att man har utrett tillräcklig. 

Två glimtar från konferensen.

Leen Gorissen från Holland, professor i biologi har grundat ett forskningscentrum i Holland som arbetar med Naturens Intelligens, NI. Leen tog sin utgångspunkt i naturen dvs, växter, fåglar, djur mm. Naturens olika släkten är upp till 3,8 miljarder år äldre än vi människor. Leens budskap var därför att när vi människor utvecklar produkter och bygger hus borde vi använda den långa kunskap som naturen utvecklat i sitt intrikat samspel och utvecklingsarbete under alla dessa år. 

Hon förmedlade sitt budskap genom kommentarer till oändligt vackra naturbilder. Hon visade till exempel ett foto på ett lutande träd, som skulle ha kunnat växt 50 år på El Hierro. Hon berättade att naturen utvecklat och byggt denna vackra form enbart genom att förstärka med mer material precis i ”svängen” där belastningen blir störst. För övrigt var hela trädet smäckert och sträckte ut sina fina grenar och kvistar längs horisonten. Hon visade en fågel som hade hud med en typ av fjäll, som höll tätt både mot virus och bakterier. 

– Om vi kan ta fram en dataekvation utifrån deras hud och använder den för att utveckla produkter för sjukvården, skulle vi kunna minska mängden desinfektionskemikalier drastiskt på sjukhusen, konstaterar Leen. 

Ett annat oerhört vackert foto visar en kaktusart som är konstruerad så att plantans taggar sitter oregelbundet riktade mot olika vädersträck, vilket som hela dagen ge plantan lagom mycket sol och dagg. 

– Kanske kan vi hitta dataekvationen för detta och konstruera våra husfasader på samma sätt

Leen övertygade genom sina många berörande exempel, stora delar av publiken om att arkitekter och produktingenjörer borde utbildas och lära sig av naturen i sitt skapande av hus och prylar. Det skulle spara material, energi och ge skönhet och styrka till det vi har omkring oss.  Leen Gorissen budskap var att vi måste ta tillvara NI, dvs Naturens Intelligens, om vi ska hinna rädda planeten. Hennes slutord var till oss alla. Vi måste omedelbart lära oss av naturens egen förnyelse, som alltid börjar i det lilla. Alltså om vi alla var och en börjar leva och agera på ett lite nytt sätt, till exempel utifrån kunskap om Naturens Intelligens, så bidra vi till att rädda planeten.

Ett par av öarna presenterade sina program för energi- och klimatåtgärder.

Jag kände igen mig i öarnas berättelse. Nästan alla hade en stor turistverksamhet. Fint klimat och ofta oändligt vacker natur. Och de arbetade ambitiöst för att klara omställningen på grund av klimatförändringar och minska utsläppen av växthusgaser för att klara framtiden för dagens barn.

De flesta öarna var väsentligt mindre än till exempel Gran Canaria och Gotland. Men ändå beskrev alla både risker och ambitioner, men också konkreta framgångar. Självklart hade de inte framgångar i allt som de prövade. Men tillräckligt mycket för att fortsätta att hitta ekonomi för nya projekt och för att få fler och fler medborgare engagerade. Cypern hade till exempel ont om pengar, men redovisade en spännande försöksverksamhet tillsammans med Volkswagen med anropsstyrd kollektivtaxi och kollektivbuss som betjänade både den bofasta befolkningen och turister i glesbefolkade delar av sin ö.

Själv höll jag, 80 årig pensionär, en föreläsning om situationen på den svenska ön Gotland.

Ramarna för min beskrivning liknade Gran Canarias situation. Gotland och Gran Canaria har samma klimatmål, dvs 5 år före Sverige och 10 år före resten av Europa. Klimatnödläge är konstaterat och pengar avsätts på båda öarna för att förstärka infrastruktur och katastrofberedskap. Och minska utsläppen av. Växthusgaser.

En myndighet har inrättats på Gotland, Energicentrum, som ger information och konkreta råd om hur allmänheten kan investera i förnybar energi, själv eller tillsammans med grannar. Och var man eventuellt kan söka pengar för en del av investeringen. Hos Energicentrum finns också en databas med mycket praktisk och värdefull information.

Jag berättade också om att jag 2019 startade ett politisk och religiöst obundet nätverk på Gotland: Gretas Gamlingar. Vi finns nu på 14 orter i Sverige och ger äldre en plattform för att uttrycka sin oro, men också för att planera hur man själv kan minska sina utsläpp från maten, textilier och prylar, bilen samt hemmet. Vi har genomfört 28 föreläsningar och mängder av studiecirklar.

Vi står oftast på fredagarna klockan 12 utanför vår närmaste matbutik och pratar med varandra och de som går förbi. De flesta blir glada när de ser oss!  Äldre kanske självklart. Men grupper av unga pojkar och flickor mellan 8 – 15 år allra mest. De ställer ofta upp sig framför oss och vill att någon ska ta ett foto!

Gretas Gamlingar har på Gotland krävt och fått igenom både en treårig energi- och klimatkampanj och nu senast att öns två tidningar utser Månadens klimathjälte. Läsarna nominerar förslag och en jury på tidningarna utser och skriver om månadens klimathjälte. Det har blivit en mycket mänsklig och effektiv klimatinformation!

I vår kommer Gretas Gamlingar att genomföra en kultur- och klimatfestival på södra Gotland.  Syftet är att i en trevlig situation, som en festival, normalisera klimatsamtal, dvs åstadkomma att fler människor börja prata om vad och hur de själv kan bidra till att minska sina energikostnader och sina utsläpp av växthusgas