Flygplatsen Bulltofta anlades på Kronprinsens husarregementes nya övningsplats och invigdes i september 1923. När reguljärturerna startade 1924 var linjen Malmö-Köpenhamn världens kortaste flyglinje. Tidigare fanns en flygplats för sjöflygplan vid Spillepengen. På 1930-talet var Bulltofta en av Europas viktigaste flygplatser, med linjer till bland annat England, Frankrike och Nederländerna.
År 1941 förlades flygflottiljen F 10 till Bulltofta. Under slutet av andra världskriget, från juli 1943 till maj 1945, nödlandade 29 flygande fästningar och 33 B-24 bombplan på fältet, och det blev interneringsläger för amerikanska flygare. Bulltofta var en av de tre platserna i Sverige där amerikansk servicepersonal hade tillåtelse att reparera sina flygplan. Efter kriget blev flygplatsen åter civil. F 10 flyttade då till Ängelholm.
År 1952 fick Bulltofta asfaltbanor och då blev chartertrafiken med jetflygplan betydande. Bullret blev dock för kraftigt, samtidigt som man insåg att den växande flygtrafiken krävde mer plats än vad som fanns tillgängligt på Bulltofta, så i december 1972 lades flygplatsen ned och ersattes av Sturup. Den 15 september 1972 inträffade ett kapardrama av ett passagerarplan på Bulltofta.
Den första flygkapningen som ägt rum i Sverige
Det SAS-ägda planet, en DC-9-21 med SAS-namn Gunder Viking, var på väg från Torslanda, Göteborg, till Stockholm när tre beväpnade kroater, under ledning av Tomislav Rebrina, med kopplingar till högerextrema Ustaša fem minuter efter start meddelade de fyra besättningsmännen och 86 passagerarna att planet var kapat och att så länge som de tog det lugnt så skulle de klara sig. Incidenten inträffade från fredagen 15 september till lördagen 16 september 1972. Männen hotade med att de hade en bomb ombord som skulle sprängas om de inte lydde. Passagerarna och besättningsmännen hölls som gisslan och kaparna krävde att sju i Sverige fängslade kroater skulle utbytas mot gisslans frisläppande. I annat fall skulle kaparna spränga planet, sade de. De sju fångarna var dömda för mordet på den jugoslaviske ambassadören Vladimir Rolovic i Sverige den 7 april 1971 och ockupationen av Jugoslaviens konsulat i Göteborg, februari 1971. Två av fångarna, Miro Barešic och Andelko Brajkovic, avtjänade livstidsstraff för mord.
Detta var den första flygkapningen som ägt rum i Sverige. Justitieminister Lennart Geijer reste till platsen efter att ha utsetts till förhandlare vid ett regeringssammanträde. Efter några timmars överläggningar gav Geijer efter och lät föra de sju kroatiska internerna till planet. Utväxlingen skedde genom att tre kroater per trettio av gisslan släpptes, men den sjunde fången vägrade ge sig upp i planet. Kaparna krävde då i utbyte mot de resterande passagerarna en miljon kronor, vilket sänktes till en halv miljon. Efter sexton timmar i fångenskap kunde de sista passagerarna lämna planet omkring klockan 8 på morgonen den 16 september, mot att kaparna fick en väska med en halv miljon kronor som lämnades nedanför planet. Besättningsmännen fick emellertid inte växlas ut, utan tvingades lyfta 8.54 för att föra kaparna och de fritagna fångarna till Madrid.
När kaparna och fångarna anlände till Spanien begärde de politisk asyl. Den spanska undersökningen visade att de inte hade haft sprängmedel ombord. Sverige krävde att kaparna och fångarna skulle utlämnas, men den 10 februari 1973 meddelade Spanien att så ej skulle ske. I stället skulle de ställas inför rätta i Spanien. I själva verket släppte Franco en av Rolovics mördare, Barešic, till Paraguay, där denne blev livvakt. I den rollen hamnade han i USA, där han levde under annan identitet, men tillfångatogs och överlämnades till Sverige 1979.
Idag finns den senast byggda passagerarterminalen kvar med kontrolltornet på taket, före detta Optimera. Även en del hangarer och ett radartorn finns kvar, men i övrigt har Bulltofta blivit bostadsområde med radhus, företagsområde och en parkanläggning med öppna ytor och planterade träd. Bulltoftaparken har tagit en del av flygfältets område i anspråk och Inre ringvägen går rakt igenom den forna flygplatsytan.
