Charterresan

– bättre än sitt rykte?

Artikkelen var første gang publisert i 2014

Av Birgitta Frejhagen
[email protected]

Birgitta är intresserad av svenskarnas historia på Gran Canaria. Hon har skrivit boken Pionjärerna, och leder varje vecka under vintersäsongen en Historisk Stadsvandring i San Agustín.

Göran är på besök på Gran Canaria för att spana på charterhistoria. Han samlar erfarenheter till sin till sin nya bok: ”Charter till solen – en K-spaning av Göran Willis” Chartern har ingen status i den akademiska världen, säger Göran Willis. Ännu har mycket lite forskats och skrivits om den.

Göran Willis

För att förstå vad charterresorna har betytt är Göran Willis på besök på Gran Canaria. Han har druckit kaffe på klassisk turistmark i Las Palmas – Santa Catalinaparken – och gått en historisk stadsvandring i San Agustín.

– Chartern är ett folkkärt fenomen, men för vissa har charter en negativ klang.  Det gjorde mig nyfiken, säger Göran Willis.

På 90-talet arbetade Göran Willis på STVs kulturredaktion och gjorde drygt 100 avsnitt i en TV-serie som hette K-märkt. Göran och hans kollega gav sig ut på vägarna i Sverige som ”spanare”. De berättade om sådant som de tyckte borde k-märkas: gamla bensinstationer, fotbollsläktare, konditorier, stationshus mm.

Nu har Göran under tre år gjort intervjuer för att förstå vad som hände när en resovan svensk tog en charterresa på 60-talet.

– Både guider och resenärer berättar om att en del svenskar krökade kopiöst när de kom till Spanien och mötte billig sprit, men de berättar också att dessa turister verkligen var undantag.

Och jag tycker att det är intressantare att ta reda på vad som hände den vanlige charterturisten, konstaterar Göran. 

Charterresenären blev världsvan.
När chartern slog igenom i mitten av 60-talet kunde man resa ut i Europa till ett fast och lågt pris. Charterresenären behövde varken vara resvan eller kunna något främmande språk. Man kunde ta det lugnt, för det fanns hjälp att få. 

– ”På tisdag ska vi visst åka och titta på droppstensgrottor. Det blir kul.”  Så kunde man tänka, säger Göran leende.

Från sina intervjuer har Göran insett att den första charterresan ofta blev en omtumlande upplevelse. Den gick kanske till Las Palmas på Kanarieöarna. Charterresenären reste hem, många gånger till ett hårt industri- eller servicejobb. Och redan vid hemresan hägrade en ny ”3-veckors” på Gran Canaria eller Mallorca.

Året därpå gick resan lite lättare, ett par spanska glosor satt kvar i minnet och det var kul att gå tillbaka till samma spanska tapasbar som förra året.

– Då kunde man passa på att leka lite med sin identitet. Man tänkte nog inte så, men plötsligt gick man där på strandpromenaden och tänkte att nu ska jag ta en café con leche. Och man uppträdde världsvant och slog sig ner vid ett barbord, berättar Göran.

Charterturisterna tog med sig kulturimpulser hem till Sverige i form av mat och dryck, men även i form av ett mer avspänt ungängessätt.

Göran fotograferar

– Man såg hur spanjorerna umgicks i stora familjer på stranden eller i en bar. Barnen var med nästan till midnatt och det var lättsamt och trevligt.

– Charterturisten deltog oftast inte i detta, men man såg det och översatte det till att det var rätt att gå ut på stan´ för att umgås, eller till att man kunde gå mer lättklädd. Männen köpte shorts och gick barbenta, men ofta behöll man sina rejäla skor och strumpor, säger Göran och tittar med ett snett leende ner på sina nyinköpta kakishorts och vita ben.

Fördommar
Det finns en rad tråkiga fördomar om chartern, ungefär på samma sätt som om husvagnscamping.

– Vad man inte tänker på är att många har ett monotont och slitigt jobb en stor del av året. När man då får semester, slänger man sig inte iväg på en mountainbike, säger Göran.  Man vill sköta sig själv och ta det lugnt. Då kan husvagnscamping kännas rätt. Man sitter vid en vacker strand, man har mat och man har sin fru. Varför ska man då flänga runt?

– Charterturister och campare har hamnat i samma strykklass. Det har gått så långt att man inte längre säger att man ska åka på en charterresa, utan att man ska åka på All Inclusive.  Det låter bättre, än så länge, säger Göran.

Göran tror att experterna har fel
I statistiken från slutet av 2013 kan man se att mindre än hälften, 48%, av resenärerna till Kanarieöarna hade valt att köpa en charterresa. Detta verkar bekräfta de prognoser som en del experter fört fram om att chartern är på väg att försvinna, 

– Men jag är övertygad om att chartern blir kvar, säger Göran och kniper ihop ögonen, som för att kika in i framtiden. Chartern förnyade svenskarnas resvanor genom att locka nya grupper att åka utomlands. Chartern erbjöd en lagom spännande resa till ett fast och billigt pris och dessutom trygghet.  Däri ligger nyckeln till charterns styrka än idag.

Charterbolagen kan erbjuda billiga resor genom att fylla hela flygplan, upphandla billig transfer till och från hotellet, boka många hotellrum eller hela hotell och genom att prispressa frukost, middag och underhållning. Det ger en låg kostnad för resenären. En del tror att chartern ska minska dramatiskt i betydelse, genom att det numera finns lågprisbolag som t. ex. Norwegian, som man själv kan boka resor med på nätet.

Göran Willis på Mallorca 1969

Göran Willis på Mallorca 1969. Han gjorde sin charterdebut med Simon Spies –  När han skulle ta studenten vägrade han och sex studentkamrater att hyra lastbil och ordna studentfest. De tog istället en charterresa till Mallis!

– Jo, många kan boka själva, men långt ifrån alla, konstaterar Göran. Men sedan ska du ha hotell, mat, transfer, underhållning osv. Räknar du ihop allt blir din semestervecka lätt dubbelt så dyr, som om du tagit en charterresa. Då är man nästan korkad om man inte väljer att resa med charter eller All Inclusive!

All Inclusive – kan döda turistorten
Men charter med All Inclusive i sin nuvarande form riskerar att ta död på det lokala utbudet av tjänster och kultur. Det kan bli förödande för ortens restauranger, mindre hotell, barer, flamencogrupper mm. Och detta kan i nästa steg leda till att orten tappar sin identitet och attraktionskraft. Den erbjuder ju bara samma standardiserade internationella hotellanläggningar som alla andra orter.

– De tidiga charterresornas middagskuponger skulle kunna bli ett konkurrenskraftigt vapen för en turistort som är framåt, säger Göran.

Kupongsystemet gav huvudarrangören en viss intäkt på alla restaurangbesök mm som turisten gjorde på orten. Men samtidigt gav systemet utrymme för mängder av lokala restauranger och andra aktiviteter att blomma upp.

Görans egna erfarenheter.
Göran verkar ha blivit överraskad av att hans hypotes verkar stämma – chartern är bättre än sitt rykte.

– Man kan naturligtvis inte säga att det har gällt varje charterresa och varje resenär. Men jag var fördomsfull och trodde att fler resenärer skulle ha mycket att klaga på eller bara tänka på att dricka sprit och ragga brudar, säger Göran. Men de som har åkt på charter har i hög grad varit nöjda och pratar engagerat om fördelarna på sina resmål.

– Mina egna upplevelser av Playa Inglés och San Agustín år 2014 har också varit positiva. Jag har hittat ställen som serverat god mat, det har varit rent överallt, det finns mängder att göra och det är vackert med strand, hav och berg. Att en del ibland har pratat svenska med mig, har inte stört mig!

– Jag är fascinerad av att de äldsta turistområdena på södra Gran Canaria, till exempel Roca Rojas, Monte Rojo och Nueva Suecia, fortfarande är intakta och ser prydliga ut. Jag har bott i Nueva Suecia och där är allt relativt väl underhållet. Man hittar än i dag inga hus som målats om i nya färger – lila, gult och grönt! Allt är lika snyggt som när det byggdes på 60-talet

Spaningen på chartern ska bli en bok.
Sedan hösten 2012 har Göran spanat på charter och vid Bokmässan i Göteborg i höst ska han presentera sin nya bok.

– Jag hoppas att boken kan ge charterresenärerna upprättelse och visa vilken betydelse de har haft för att ta hem en mer kontinental kultur till Sverige, säger Göran bestämt.