I slutet på 1990-talet och början av 2000 – talet byggdes det överallt… Och lite hur som helst. När det var som värst – eller bäst – beroende på hur man ser det, färdigställdes under dessa år upp till 14.000 nya bostäder per år på Kanarieöarna.
Sedan dess vet vi att den stora smällen kom omkring 2007/2008 och att det sedan dröjde länge innan branschen hunnit slicka såren. Mängder av byggnadsföretagare gick i konkurs, och en hel del påbörjade byggnationer blev stående.
Men sedan 2015 har man börjat se en viss återhämtning, något som nu intensifieras under 2021. Man uppskattar att man under året kommer att färdigställa ungefär 3.000 – 3.500 bostäder på Kanarieöarna.
Suget i marknaden hänvisas till de låga räntesatserna och för många, ett uppbyggt sparkapital under pandemin. Andra har upplevt sig vara tvungen att leva alltför trångt under pandemin, och söker nu något nytt. Andra passar på att investera i lägenheter, då uppgifter tyder på att avkastningen för en hyrd lägenet uppgår till 4-6% per år. (huruvida värdeökning ingår i dessa siffrorna framgår ej av artikeln).
Ungefär 65% av köpen av bostäder görs av personer som har för avsikt att bo där, medan de resterande 35% utgörs av investerare.
Reglerna för hur man får och måste bygga har skärpts kraftigt från slutet av 90-talet. Dessutom kan det se ut som om köparna på många sätt blivit kräsna. Utbyggnaden sker framför allt i de större städerna på öarna, och i lägen som är attraktiva.
Samtidigt har dessa skärpta regler gjort att byggnationerna stiger i pris. Här bidrar förstås också prisökningar på råvaror och transporter.
Källorna som citeras i artikeln menar också att man nu ser tydliga tecken på att utländska köpare är tillbaka i marknaden.
Branschen utövar också press på myndigheterna för att de skall sätta igång och bygga bostäder till de cirka 18.000 familjer på öarna som inte kan skaffa sig en bostad på den öppna marknaden.
(Canarias7)
