Jag har i drygt tio år skrivit och berättat om grevefamiljen Vega Grandes aktiviteter i samspel med svenskar på södra delen av Gran Canaria. Nu kan de kanske återigen bli en del i vår nutidshistoria.
Av Birgitta Frejhagen
Mail: [email protected]
På 1950-talet var det den nuvarande grevens farfar som initierade bygget av Soriadammen nära Arguineguín. Han var tekniskt intresserad och dammen blev den största då på Kanarieöarna. Den är så stor att den ännu aldrig blivit helt fylld med vatten.
På 1960- och 1970-talen åstakom den nuvarande grevens pappa, utifrån sin visionen och en internationell arkitekttävling, en 17 km långt turistområde i San Agustín och Maspalomas. Och nu sluter sig cirkeln! Den unge greven Alejandro del Castillo, som tillträdde när hans pappa dog för två år sedan, kan få uppleva att Soriadammen, som hans farfar tog initiativ till, kan bli navet i Gran Canarias klimatomställning och framtidssatsning på förnyelsebar energi i form av sol, vind och vatten!
För alla satsningar på sol och vind kräver någon form av batteri. Solen lyser inte alltid och vinden mojnar då och då. Soriadammen och den närliggande Chiradammen kan tillsammans bli det batteri som behövs i Gran Canrias satsning på förnyelsebar energi.
Vad handlar detta om? Jo, när vinden mojnar stannar vindkraftssnurrorna, ingen el produceras, och ingen el skickas längre ut över ön! Men då öppnar man i stället dammluckorna i Chiradammen och låter vattnet rusar ner till Soriadammen – via ett vattenkraftverk. På vägen ner genereras el i vattenkraftverket och elen skickas ut över ön. När vinden tar fart använder man el från vindsnurrorna på natten när elbehovet på ön är som minst, och lyfter igen upp vattnet från Soriadammen till Chiradammen. Och då är dammsystemet redo för nästa gång vinden mojnar!
Det här ”batteriet” kan garantera 60% av öns maxbehov av el-energi i 18 timmar.
Samspelet mellan sol, vind och vatten utnyttjas alltså för att Gran Canaria ska leva upp till Parisavtalets krav på minskade växthusgaser och därmed bidra planetens framtid – och därmed våra barn och barnbarns framtid.
Men det är också viktigt att öka öns självförsörjningsgrad och minska kostnaderna för långa leveranser av olja, gas och bensin till ön. Och dessutom! Att minska ökenutbredningen genom att trygga det vatten som behövs till jordbruket och för den biologiska mångfalden. Och att bidra till ekonomisk och social jämställdhet och allt det andra som finns som krav i FNs Agenda 2030.
Vi är ganska små inför dessa stora ord och krav, men någon har sagt att även en elefant kan ätas upp om man tar den i små stycken..
-Skulle jag idag tvingas säga ja eller nej till Salto de Chira, som projektet i Arguiniguin heter, så vet jag faktiskt inte vad jag skulle svara. Jag kan inte säga vad som är rätt!
-Men jag vet att det fortfarande fattas viktiga konsekvensanalyser. Och projektet kommer inte trygga mer än 25% av öns energibehov.
Tillbaka till aktivisterna. Projektet Salto de Chira arbetar enligt en
fastslagen miljöplan som bland annat säger att det ska finnas en arkeolog närvarande vid bygge och sprängningar på arbetsplatsen. Enligt aktivisterna verkar detta inte ha varit fallet. Hällristningar har kommit i dagen som man tror kan hänföras till öns ursprungsbefolkning, guancherna.
Kanske hade aktivisterna rätt i februari när de krävde ett stopp av arbetet runt dammarna, så man kan utreda värdet i dessa gamla ristningar?
Efter denna djupdykning i projektet Salto de Chira och dess för- och nackdelar kan man nog ändå konstatera att Cabildot har en samlad omställningsplan, som i stora delar är redo att sättas i verket.
Där ingår stort och smått. Till exempel:
• Det elektriska tåget mellan Las Palmas och Maspalomas, som planerats i årtionden! Ska man komma till rätta med växthusgasutsläppen från bilströmmarna mellan nord och syd på ön, så är tåget eller förnybart bränsle i alla bilar och bussar de realistiska alternativen. Ett problem är fortfarande länken från tåget till varje enskild slutadress.
Men både Spanien och EU lär nu vara beredda att bidra till tågbygget.
• För alla orter med mer än 50 000 invånare finns nu en lag som säger att koldioxidfria zoner måste införas. Dvs områden där inga bilar får köra in, än de som ska till en specifik adress inom området därför att någon bor där eller ska leverera något dit.
De flesta tak ska täckas av solpaneler. De dammar som redan finns, plus några nybyggda, ska byggas ihop med Chira/Soria till ett nät som tryggar vattenbehovet för jordbruk, natur och människor.
• Den västra delen av ön skyddas som naturpark.
• En kampanj och utbildningsplan ska genomföras för att ge alla medborgare möjlighet att medverka i dessa omställningar.
• Det finns finansiellt stöd till exempel för investeringar i solenergi.
Allt detta är naturligtvis viktiga politiska frågor. Och det betyder att utfallet av valet i maj 2023 i kommunerna och kanske än mer i Cabildot, kommer att påverka hur mycket och vilka av dessa planer som genomförs.
Det innebär också att kanarier och de som är skrivna på Gran Canaria då har möjlighet och kanske till och med bör säga sitt om vad som bör göras!
