Om du besöker Gran Canaria för första gången kommer du snabbt att märka att ingen frågar efter bussen eller autobús. Här säger alla guagua. Ordet används över hela Kanarieöarna och är en självklar del av vardagen. Men för många besökare väcker det en fråga:
Var kommer egentligen ordet «guagua» ifrån? Det korta svaret är att ingen vet helt säkert.
Ett ord som är typiskt för Kanarieöarna
På det spanska fastlandet säger man nästan alltid autobús eller helt enkelt bus. På Kanarieöarna är det däremot guagua som gäller. Ordet används av både unga och gamla och finns på allt från hållplatsskyltar till tidtabeller och i dagligt tal.
Även i delar av Karibien, framför allt på Kuba, används samma ord.
Kanarieöarna och Kuba har en gemensam historia
Den teori som de flesta språkforskare lutar åt är att ordet kom till Kanarieöarna från Kuba.
Under 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade tiotusentals kanarier till Kuba för att arbeta. När många senare återvände tog de inte bara med sig pengar och erfarenheter – utan även ord och uttryck som fortfarande lever kvar i den kanariska spanskan.
Enligt den kanariska språkakademin är detta den mest sannolika förklaringen till att ordet guagua blev en del av språket på Kanarieöarna.
Kan ordet komma från engelskan?
Det finns även en annan teori.
Vissa språkforskare menar att guagua kan ha utvecklats från det engelska ordet wagon (vagn eller transportfordon). Under slutet av 1800-talet hade engelskan stort inflytande på Kuba och flera engelska ord blev en del av det lokala språket innan de senare spreds vidare till Kanarieöarna.
Det finns dock inga definitiva bevis för teorin.
Den mest kända historien
Den berättelse som kanske flest kanarier känner till handlar om ett amerikanskt bussföretag.
Enligt historien kom de första bussarna på Kuba från företaget Washington, Walton and Company. På bussarna stod det Wa & Wa Co., vilket resenärerna ska ha uttalat som wawa. Med tiden skulle detta ha utvecklats till guagua.
Historien är både charmig och välkänd.
Problemet är att historiker och språkforskare aldrig har kunnat hitta några säkra bevis för att det verkligen gick till på det sättet. Därför betraktas den idag främst som en populär berättelse och inte som en fastställd förklaring.
Kanarieöarnas egen dialekt
Guagua är bara ett av många ord som gör den kanariska spanskan annorlunda än spanskan på fastlandet.
Öarnas läge mitt mellan Europa, Afrika och Amerika har gjort att språket påverkats av både sjöfart, handel och emigration. Framför allt kontakterna med Storbritannien och Karibien har lämnat tydliga spår.
Här är några exempel:
- Naife – kniv. Ordet kommer från engelska knife.
- Tifar – att stjäla. Troligen från engelska thief.
- Cambullón – handel mellan fartyg i hamnen. En vanlig teori är att ordet har sitt ursprung i engelska uttryck som can buy on.
- Chinegua – ett äldre kanariskt ord för potatis. En populär teori säger att namnet har koppling till den brittiska potatissorten King Edward, som länge var vanlig på öarna.
Choni eller chone – ett äldre kanariskt ord för engelska och andra nordeuropeiska turister. Enligt den kanariska språkakademin kommer ordet med stor sannolikhet från det engelska namnet Johnny.
Det är också intressant att jämföra med ordet guiri. Trots att det används flitigt över hela Spanien om utländska turister är det inte ett kanariskt ord. Det har sitt ursprung i Baskien under 1800-talets karlistkrig och spreds senare till resten av landet. På Kanarieöarna var det länge betydligt vanligare att kalla engelska och skandinaviska besökare för choni eller chone
Det finns många fler exempel, vilket visar hur Kanarieöarnas historia har format ett alldeles eget sätt att tala spanska.
Ett ord som lever vidare
I dag kör moderna, luftkonditionerade bussar med wifi och allt fler eldrivna fordon över Gran Canaria. Men namnet har inte förändrats.
För kanarierna kommer bussen sannolikt alltid att heta guagua.
Det är ett litet ord – men också en påminnelse om öarnas historia, deras starka band till Karibien och de många kulturella influenser som har format Kanarieöarna genom århundradena.






