TOPPEN ÄR NÅDD!

Ja, det är ju alltid lika trevligt när allt går framåt och uppåt! Lika lite trevligt är det när kurvorna tenderar att vika sig nedåt, vilket kan tyda på sämre tider! Och lite så känns det när det gäller turismen på Kanarieöarna när vi ånyo sitter här och skriver inför en ny turistsäsongs början.

Trenderna sattes redan under fjolårets vintersäsong, då de första minustecknen syntes. Därefter har sommaren fortsatt med samma mönster, och det är få marknader som överlevt årets första åtta månader med svarta siffror.

Lite speciellt är det att notera att Storbritannien tillhör de som klarat sig bäst. I och med allt som skrivs om “Brexit” och den katastrof som närmar sig, kan det tyckas konstigt att turismen ökar därifrån. Samtidigt kan man kanske ställa sig frågan vad “Brexit” egentligen har med turistflödet till Spanien att göra…? I grund och botten handlar det väl om att stå i passkontrollskö eller inte…?

Ni ser hela sammanställningen av årets första åtta månader nedan. Finland och Norge klarar sig riktigt bra, medan Danmark och Sverige sjunker kraftigt!

 

Inför vintern kan vi konstatera en hel del nedskärningar i flygtrafiken till Kanarieöarna jämfört med förra vintern. Enligt en undersökning som gjorts av kanariska myndigheter så har flygbolag/researrangrer programmerat nästan 600.000 färre flygstolar till ö-gruppen inför denna vinter (-7,3%). Av dessa är 560.000 flygstolar från internationella flygplatser (-9,0%) och 36.000 från spanska fastlandet (-1,9%)

Tyskland är det verkliga sorgebarnet, och som dessutom sätter störst avtryck på Gran Canaria, där denna marknad är klart dominerande. Tyskarna minskar utbudet – enligt denna undersökning – med 17,5% eller med 290.000 flygstolar!  Samtidigt som endast Belgien och Frankrike räknar med att flyga mer!

Från Storbritannien minskar utbudet med 79.000 stolar (denna undersökning är gjord innan vi med säkerhet vet vad som sker med Thomas Cook). Finland minskar med 66.000 stolar, Italien med 51.000, Sverige med 41.000, Norge med 39.000 och Danmark med drygt 6.000.

Självklart ringer alarmklockorna på öarna. Som alltid när kurvorna pekar nedåt. Samtidigt tävlar myndigheter, turistorganisationer och pressen med varandra om att hitta anledningarna till den vikande efterfrågan.

Bland anledningarna finner vi exempelvis “Brexit” som, konstigt nog, står väldigt högt på listan. Liksom dyr euro, miljöextremism inte minst i Norden och oseriös konkurrens skapat av privat uthyrning/airbnb och liknande. Nyöppnandet av konkurrerande destinationer finns också med.

Men jag tycker att det finns anledning till optimism samtidigt. Helt klart har Kanarieöarna dragit nytta av politiska oroligheter på konkurrerande turistmål, såsom Turkiet, Egypten etc. Denna, “lånade”, turism vi har haft får vi nu till stor del se förlorad. Antingen för att turisterna verkligen vill återvända till dessa destinationer, eller för att det rent ekonomiskt är en klar fördel. Eller så kanske vi skall syna oss själva och konstatera att vi inte utnyttjade situationen bättre och lyckades övertyga våra “lånade” turister att Kanarieöarna är bäst!

Samtidigt behöver vi bara gå tillbaka till “rekordåret” 2016. Dessa rekordsiffror slår vi fortfarande och skillnaden från 2017 är inte jättestor.

Problemet är att allt är frid och fröjd så länge kurvorna pekar uppåt. Ramaskri och revulotionsartade förändringar när de vänder neråt.  Det innebär ekonomiska satsningar, renoveringar, mentalisering etc under dåliga tider – något som totalt försvinner när det börjar gå bra igen. 

Varför inte ständigt jobba med en förbättrad produkt och en förbättrad infrastruktur. Kanske skulle svängningarna bli mindre då?